How it can be used

Tillvägagångssätt för benchmarking av hållbarhet/innovation

För att hjälpa företag att se deras roll i landskapet av företag som lösnings-och innovationsutvecklare så har sex tillvägagångssätt utvecklats inom ramen för detta verktyg. Notera att fokus för benchmarkingen är på företag som levererar lösningar som förser stöd för mänskliga behov, vilket är en dynamisk klimatinnovationsagenda, och inte enbart innovation för att minska de negativa effekterna, vilket är ett mer statiskt tillvägagångssätt. Det senare sättet dominerar fortfarande mycket av diskussionen i de flesta forum, där koncept så som ESG, CSR, netto noll, Science-Based (reduktions) mål dominerar. I denna benchmarking är det statiska synsättet utgångspunkten, alltså version 1.0, och fokus ligger på hur företag kan röra sig mot en dynamisk lösningsagenda där koncept så som green revenues, klimatopportunism för innovationer, handprint, nettopositiva utsläpp och måldriven innovation kan hittas.
‍

Hållbarhet är ofta representerat av olika generationer som om det fanns evolutionära steg för företag. I verkligheten är förändring mycket mer komplex, och det är svårt att hitta företag som rör sig från reduktionsmål och offsetting till att förse lösningar. Anledningen är att logiken kring en agenda som bygger på risker med klimatförändringar, där målet är noll och där tillvägagångssättet baseras på skuld eller att spara kostnader (som tillåter offsetting som idé att förbli acceptabel), är väldigt annorlunda jämför med en lösningsagenda. I en agenda som bygger på klimatlösningar tenderar inte bara aktörerna att vara annorlunda än vad det är nu, men även mål och resonemanget för att agera. Det finns exempel på ramverk som inkluderar inte stöd för hur man som aktör expanderar mot en lösningsagenda, men de flesta ramverk, så som CDP rapportering eller science-based targets, även om rapporter som gör detta existerar.

Benchmarkingen på denna sida har fokus på leverantörer avlösningar, men inkluderar då det är relevant även aktörer som inte gör något hållbarhetsarbete eller de med endast en traditionell riskmotiverad klimatagenda baserad på ESG/CSR.

Företag kan vara på många olika positioner i matrisen, samt att olika delar av ett företag kan vara på olika positioner. Benchmarkingen är till för att ge generell guidning.

1. Ingen hållbarhetsagenda eller innovation för mänskliga behov

Denna grupp av företag har inga uttalade hållbarhetsmål, eller någon definierad roll. Stora internationella företag som tillhör denna grupp är ofta en del av problemet. Det finns det många lovande leverantörer av lösningar bland Start-ups i denna grupp, speciellt i Deep Tech-området, då dessa företag ofta utvecklar viktiga lösningar utan att vara drivna av hållbarhet eller mänskliga behov.

‍

2. ESG/riskdriven innovation (Scope 1-3)

Dessa företag har endast en reduktionsagenda. Medans få har mål och specifika säljstrategier baserade på att undvika utsläpp (avoided emissions), så har många företag en roll som leverantörer av lösningar även om de officiellt tillhör gruppen av företag som arbetar utifrån risk/reduktionsmål.

‍

3. Klimatopportunistisk innovation 1.0

Klimatopportunistisk innovation 1.0 (Climate Opportunity Innovation 1.0) inkluderar lösningsdrivna företag som fokuserar på produktsubstitution mer hållbara material som bidrar till att undvika utsläpp, men som inte har en strategi för 1.5 C-målet. De flesta företag i denna kategori utvecklar material för till exempel låga utsläpp i skogs, mat eller stålindustrin. Problemet är dock att ohållbaraoch resursintensiva lösningar som fokuserar på produktsubstitution på en samhällsnivå inte är tillräckligt för hållbarhet på global skala. Utmaningen med att fokusera på produktsubstitution är att det inte bidrar till en tillräckligt snabb omställning till kompatibilitet 1,5 C gradersmålet. Utöver detta så hanteras inte behovet för mycket mer resurseffektiva och icke-förorenande lösningar som kan resultera i en framtid där 11 miljarder människor kan frodas.
‍

Utan ett system-och samhällsperspektiv slutar ofta material designade att bidra till låga utsläpp att bli en del av problemet, till exempel byggnader på oljeplattformar som byggts i fossilfritt stål.

4. Klimatopportunistisk innovation 2.0

‍

Klimatopportunistisk innovation 2.0 (Climate Opportunity Innovation 2.0) inkluderar företag som levererar möjliggörande(enabling på engelska) lösningar som stödjer ett system med till exempelsolpaneler, batterier och fordon och andra lösningar som använder elektricitet fångad av solpaneler och förvarad i batterier. Sådana lösningar kan vara en viktig del av globala hållbarhetslösningar, med endast om affärsmodellerna ändras därefter, till exempel genom att byta från personligt ägda bilar till access till mobilitetslösningar.
‍

Klimatopportunistisk innovation 2.0 inkluderar också affärsmodeller, konsulter, digitala konsulter, advokatbyråer, PR-agenturer och andra möjliggörande aktörer som fokuserar på att stödja hållbara lösningar i samhället. Dessa lösningar kan vara viktiga för globala hållbarhetslösningar,men ofta accelererar de även ohållbara lösningar.

‍

5. Klimatopportunistisk innovation 3.0

Klimatopportunistisk innovation 3.0 (Climate Solution Opportunity 3.0) innebär företag som vanligtvis går längre än produktsubstitution och att endast möjliggöra för strategier som är kompatibla med 1,5 C gradersmålet. Istället för enstaka lösningar med material och möjliggörande har dessa företag en 1,5 C strategi där systemtransformation är en integrerad del av arbetet.

6. Klimatopportunistisk innovation 4.0

Klimatopportunistisk innovation 4.0 (Climate Solution Opportunity 4.0) inkluderar företag som är i framkanten av global hållbarhet. Dessa företag, som ofta agerar i kluster, har en fullständig global hållbarhetsstrategi med målet att säkerställa en framtid där 11 miljarder människor kan leva frodande liv. Istället för smala fokus på klimatförändringar inkluderar dessa företag/kluster också andra hållbarhetsutmaningar och rör sig bortom SDGer, och arbetar för att stödja koncept så som "half-earth".

‍

7. Klimatopportunistisk innovation 5.0

Det finns också ett tillvägagångssätt som håller på att växa fram som ligger utanför matrisen ovan. Denna fokuserar på att utforska hur man kan förbättra frodande liv bortom att bara förse vad som behövs för fysisk överlevnad och välmående. Nya fronter inom vetenskap och konst utforskas. Denna metod fokuserar också på långsiktig överlevnad för civilisationen genom att hantera existentiella risker.

Referensdata för benchmarking

Benchmarking kan göras av många anledningar och varje företag och varje process i ett företag har unika karaktärsdrag. Datasetet för referenser nedan är baserad på vad många företag hittills har ansett är användbart. De olika delarna kan kombineras beroende på omständigheterna kring varje företag.

Hemsida

En referens som de flesta företag använder är den information som finns tillgänglig på deras hemsida. Hemsidan som beskriver vad företag gör och sidorna som beskriver vision, uppdrag, mål och så vidare tenderar att ge en överblick för hur företag kommunicerar kring hur de ser påsig själva.

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen, eller andra relevanta rapporter där företag i detalj beskriver sin roll i samhället, kan också vara fördelaktigt att inkludera som referens då dessa tenderar att ge mer detaljer, och ibland även ge viktig information som är utöver det som finns på "om-sidan" på företagets hemsida. Utöver verksamhetsberättelsen kan även konsekvens-och hållbarhetsrapporter också användas för benchmarking beroende på hur viktiga de är för det specifika företaget.

Strategi

Den befintliga strategin, eller en som är under utveckling, tillåter företaget att utforska hur den nuvarande riktningen som företaget har relaterar till samhällsbehov och hur företaget planerar att hantera behoven för klimatåtgärder i samhället. Här är den strategiska riktningen samt innovation relaterat till klimatrisker och klimatopportunism ofta lätt att identifiera.

Arbete i framkant

Många företag, och speciellt stora företag, arbetar ofta i framkant där lösningsfokuserad personal utforskar nya möjligheter. Att inkludera sådant arbete och titta på hur det relaterar till konventionellt arbete kan hjälpa att guida strategier eftersom många företag som ligger längre fram inom en lösningsagenda än vad många inom företag känner till. Om detta framåtlutande tänk delas brett inom företag förser det anställda med förtroende att företaget kan ändra sig snabbt.

Visionen

Företagets vision bidrar med möjligheten att diskutera var företaget, eller en grupp inom företaget, skulle vilja att de är inom ett antal år framåt. En sådan benchmarking hjälper ofta företaget att etablera en väg för förändring och bedöma hur snabbt denna kan ske, där den nuvarande kommunikationen, den nya strategin, arbete i framkant inom specifika områden, samt visionen för framtiden tenderar att ge en överblick för riktningen och möjliga intentioner och möjligheter framåt. Visionen kan vara officiell, eller en vision utvecklad av en grupp inom företaget, så som de som leder arbetet i framkant.

Extern utvärdering

En extern utvärdering kan göras på olika sätt, men ett sätt är att inkludera nyckelaktörer och både de aktörer som är viktigast, och de mest strategiska partners, samt de som arbetat med företaget i innovativa projekt tidigare.

Annan data

Annan data, så som patentportfolio, interna utbildningsmaterial och material för marknadsföring. Det finns många olika typer av data som kan användas i en benchmarking, beroende på vilket typ av företag det är och den nuvarande situationen som företaget är i.

Hur man använder verktyget