Value Proposition: Roller och mål för företaget
Rollerna och målen för företag är de två axlarna för denna value proposition. Rollen, alltså hur företaget agerar i relation till hållbarhet, delas upp i sex kategorier. Målen, alltså vad företaget har satt för mål och vision för sitt arbete, delas upp i åtta kategorier.
Många företag tillhör flera kategorier beroende på vilken del av företaget man utvärderar. Dessutom förändras många företag snabbt. Detta är anledningen varför detta utvärderingsverktyg tillåter för flera källor för benchmarkingen.
Sex olika kategorier för roller
Rollen ett företag har är grunden för dess value proposition. Oberoende av mål, så är nyckeln den faktiska rollen som företaget har i samhället. Detta är viktigt att förstå då för många företag fokuserar på hur de kan kommunicera olika mål, snarare än att fokusera på vilken roll de faktiskt har. Det nuvarande fokuset på scope 1-3, som är viktigt, har också bidragit till en situation där många företag tittar inåt för att se HUR de kan producera saker och hur de kan rapportera minskade utsläpp från deras verksamheters påverkan, i stället för att fråga VARFÖR de producerar och vilken faktiskt påverkar på samhället det har.
Ett faktum som inte diskuteras tillräckligt är att många företag redan gör viktiga lösningsbidrag, men som på grund av fokus på minskning av utsläpp inom scope 1-3 inte får den uppmärksamhet de förtjänar. Ibland är inte klimatpåverkan i samhället från dessa bidrag inte en kända av ledningsgrupper eller ESG/CSR-delen av företag.
Rollkategori 1: Medveten underminering av hållbarhet
I den första kategorin finns de företag som aktivt underminerar hållbarhet. Även om detta verktyg är för företag som är eller vill bli leverantörer av lösningar, är det viktigt att erkänna att ett stort antal företag fortfarande aktivt underminerar hållbarhet med lösningarna de tar fram. Detta inkluderar företag som rankar högt på klassiska ESG rankningar. [1]
Utöver att sälja ohållbara produkter och services, vilket inkluderar att använda offsetting för att fortsätta sälja ohållbara produkter, inkluderar denna kategori aktiviteter så som lobbying och marknadsföring som resulterar i ökade utsläpp, samt aktiviteter som bryter mot lagar som skyddar människor och planeten. Få företag sätter sig själva i denna kategori. Det är därför data från externa aktörer, så som NGO:s som fokuserar på hållbarhet samt forskare, är ett alternativ i självutvärderingen, då dessa kan bidra med insikter till om företaget kan anses underminera hållbarhet. [2]
Rollkategori 2: Rättslig compliance (inklusive omedveten leverans av hållbara lösningar, eller omedveten underminering av hållbarhet)
I denna kategori ser företag sin roll som att försäkra compliance med lagstiftning. Detta är en intressant kategori då många viktiga leverantörer av lösningar tillhör denna kategori, samtidigt som den innehåller många av de största bidragarna till en ohållbar utveckling.
I nuläget finns många managementkonsulter, advokatbyråer, arkitekter, sociala mediaplattformar, spelföretag, PR-företag, m.m, som gör intressant arbete i att stödja en hållbar utveckling genom att använda sin kapacitet som möjliggörare. Det finns till och med managementkonsulter, advokatbyråer, PR-firmor etc. som är dedikerade för att hjälp nya lösningar att nå marknad. Men med det nuvarande fokuset på utsläpp inom scope 1-3 så blir dessa företag och deras bidrag nästan osynliga för övriga världen.
Medan många möjliggörare är en del av lösningen, så är ännu fler en del av problemet utan att veta om det. Många av de största managementkonsulterna, advokatbyråerna och PR-firmor hjälper förorenande företag att göra så lite som möjligt, vilket de är medvetna om, medan mindre företag inte är medvetna om deras egen påverkan. Deras syn på ESG/CRS är nästan alltid baserad på risk/compliance. Det är ironiskt att ledande managementföretag påstår att de är innovationsledare när de i verkligheten underminerar hållbar innovation då deras affärsmodeller och value proposition ofta inte reflekterar hur de egentligen för sin verksamhet. Det vanligaste och viktigaste gruppen av företag i denna kategori är som levererar hållbara lösningar utan att veta om det är start-ups. Dessa företag har ofta inte resurserna att utvärdera och förestå den fullständiga påverkan deras innovationer har på hållbarhet. Då de ofta utmanar nuvarande synsätt inom olika branscher samt att de ofta använder sig av moderna affärsmodeller och teknologier, är de ofta väldigt resurseffektiva.
Rollkategori 3: Addressera endast ens egna utsläpp (scope 1-3)
Detta är en kategori som skapar mycket förvirring. Initiativ så som CDP och Science-Based [reduction] Targets har spelat en viktig roll i att hjälpa aktörer som har stora utsläpp att förstå behovet av att minska deras egna utsläpp, men dessa och liknande initiativ är i huvudsak bara relevanta för företag som vill nå netto-noll utsläpp från deras scope 1-3-utsläpp, men inte för att hjälpa företag att bli leverantörer av lösningar.
Den huvudsakliga anledningen för förvirringen är troligtvis att ”klimatledarskap” har kommunicerats som huvudsakligen innebär att ett företag minskar deras egna utsläpp istället för att leverera vad som behövs i samhället, och absolut inte kommunicerats kring hur man kan leverera lösningar för mänskliga behov på ett sätt som tillåter att 11 miljarder människor att leva blomstrande liv. Till exempel: ”All are recognised as climate leaders with either Science-Based Targets, a CDP A or A-score as of 2018, commitments to RE100, EP100 and EV100, and ambitious goals to be zero carbon to zero waste businesses by 2050” [3].
Medan ovanstående initiativ inte påstår att de stöder företag i att bli leverantörer av lösningar, eller att de är kompatibla med en framtid där 11 miljarder människor kan leva blomstrande liv, så tror många företag att det bästa de kan göra är att nå netto noll. Risk/problemsynsättet har ytterligare blivit uppmuntrat av de flesta stora investerare som använt ESG för att utvärdera om företag kan hantera hållbarhet som en risk.
Detta skuld/riskperspektiv, där fokus ligger på vad företaget rapporterar för scope 1-3-utsläpp kombineras med ett desperat behov av pengar inom många organisationer som arbetar med biodiversitet, snarare än att dess faktiska klimatnytta i samhället och långsiktig hållbarhet, är troligen anledningen till varför offsetting har blivit accepterat av många aktörer.
För en leverantör av lösningar måste sättet som en produkt tillverkas vara hållbart, så de behöver utvärdera scope 1-3 för dessa produkter, men den huvudsakliga frågan är hur man kan försäkra att mänskliga behov möts på ett hållbart sätt som är kompatibelt med en rättvis och hållbar 1.5 °C-kurs, inte hur man rapporterar scope 1-3-utsläpp. Till exempel om man sätter ett netto noll mål för stålproduktion och sedan fokuserar marknadsföringen och innovationen för att skapa ”grönt stål” för att bygga oljeplatformar så kan självklart inte detta anses vara klimatledarskapet, om kursen är på global hållbar utveckling inom ramen för 1.5 °C-målet.
Den grundläggande förändringen i perspektiv i en klimatopportunistiskagenda och en klimatriskagenda är anledningen till att det ofta är enklare för företag som inte har en struktur och identitet relaterat till scope 1-3 att bli leverantörer av lösningar (rollkategori 2), jämfört med de som har personal och branding relaterat till netto noll med offsetting (rollkategori 3).
Rollkategori 4: Leverans av hållbara material som potentiellt kan leverera för mänskliga behov
I denna kategori finns företag som utvecklar hållbara material och produkter. Det är en intressant grupp då många företag tillhör denna grupp utan att erkänna det, medan andra inte tillhör denna grupp men ändå försöker definiera deras produkter som hållbara på sätt som kräver kreativa räknemetoder med offsetting.
Denna kategori täcker tre olika vinklar för hållbara material. Den första täcker de företag som levererar hållbara material som kan användas för att leverera för mänskliga behov. Detta kan innebära allt från hållbara skogsprodukter, protein och fossilfritt stål. Dock saknar de flesta företag en strategi för att försäkra sig om att deras produkter faktiskt levererar för hållbarhet. Exempel 1: Hållbara skogsprodukter kan användas för ohållbara snabbmatsförpackningar, eller onödig paketering som stödjer fast fashion. Exempel 2: Hållbara proteiner används för att förespråka ohållbar snabbmat som innehåller stora mängder rött kött. Exempel 3: Fossilfritt stål som används för att bygga oljeplatformar och fossildrivna SUVar.
Det andra sättet täcker de företag som går bortom produktfokus och förser produkter som en service för att stödja en mer resurseffektiv ekonomi. Istället för att sälja per ton eller kubikmeter så säljer dessa företag funktionen för att stödja smartare systemlösningar och resurseffektivitet. Dessa företag tenderar att röra sig upp i värdekedjan då mer optimalt användande tenderar att kräva att produkter och system designas för maximal användning snarare än maximalt antal sålda enheter av en produkt.
Att förflytta sig till ”produkt som service” utmanar också trenden kring inbyggt åldrande (eng: Planned Obsolecence) i delar av industrin som uppmuntrar till överkonsumption. Det är dock viktigt att notera att i områden där snabb teknisk utveckling sker, så är det viktigare att designa för uppgraderingar än att göra produkter som varar extremt länge, då dessa kan vara energiineffektiva och leder till utsläpp.
Den sista vinkeln inom denna kategori täcker företag som levererar hållbara material som stödjer en framtid där 11 miljarder människor kan leva blomstrande liv. Dessa företag är en del av kluster med fokus på mänskliga behov och hur man bygger system som är extremt resurs-och kostnadseffektiva.
Rollkategori 5: Förse möjliggörande services som potentiellt kan leverera för mänskliga behov
I denna kategori finns möjliggörare som erkänner deras roll i att stödja hållbara verksamheter för att leverera för mänskliga behov. Möjliggörare ignoreras ofta när enkel produktsubstitution och scope 1-3 används, men för systemförändringar är de centrala. Dessa är företag som själva inte direkt levererar en produkt eller levererar på ett specifikt mänskligt behov, utan de möjliggör dessa att bli uppfyllda.
Möjliggörande services är alltså en av de viktigaste kategorierna när mer än inkrementella förändringar i existerande system krävs. I denna kategori är bredden på företag stor, t.ex. marknadsföring, advokatbyråer, affärsmodellutveckling och digitalisering, som alla bidrar till ett möjliggörande system för förändring.
På samma sätt som kategorin ovan, så täcker även denna kategori flera olika vinklar och typer av företag. Den första typen är företag som förser möjliggörande services med potential att leverera för mänskliga behov. Detta kan inkludera marknadsföring, lagligt stöd och stöd genom affärsmodeller för företag som levererar hållbara material.
Den andra typen av företag är de företag som också stödjer leverantörer av lösningar för möjliggöra en förflyttning från affärsmodeller där ökad försäljning av fysiska produkter leder till ökad vinst, till en affärsmodeller baserad på produkter som en service.
Den sista typen är de företag som utöver att möjliggöra också bidrar mer proaktiva kommunikation och annat förespråkande i stöd för en framtid där 11 miljarder människor kan leva blomstrande liv.
Det som inte är inkluderat i denna kategori är företag som möjliggör ohållbara system, även om de leder till mindre utsläpp jämfört med de lösningar som ersätts. Till exempel så exkluderas de företag som stödjer low-carbon lösningar för oljeplattformar och flygplatser, förutsatt att de inte kan bevisa att investeringarna stödjer system som är globalt hållbara enligt 1.5 °C-målet. Därav skulle till exempel finansiella institutioner och konsulter, så som CICERO som försåg en ”deep green rating for an airport”, skulle exkluderas från denna kategori. [6]
Konsultbolag, stora som små, kommer spela en viktig roll. Men de flesta är antingen en del av problemet genom att hjälpa företag med stora utsläpp att bli mer ”effektiva”, eller genom att använda sig av ett klimatriskperspektiv.[7] Utmaningen är att de flest anställda som arbetar med företag inom akademin eller NGO:s endast är tränade i 1990-talets klimatriskagenda och saknar förståelse för hur företag opererar. Dessutom har många NGO:s och FN-organisationer gjort sig beroende på offsetting och finansiering genom filantropi, vilket gör det svårt att för dem att byta perspektiv och att bli möjliggörare av lösningar snarare än att möjliggöra minskade utsläpp inom scope 1-3 och offsetting med ”noll” som mål för företaget.
Rollkategori 6: Leverans av hållbara lösningar för mänskliga behov
I sista kategorin finns det väldigt få företag på egen hand, då kluster ofta är nödvändiga för att leverera för mänskliga behov, och för att få affärsmodeller idag fokuserar på att leverera för mänskliga behov snarare än produkter som stödjer deras egen verksamhet. Då de flesta mänskliga behov kräver en balans där både för lite och för mycket är ohållbart, blir ofta en del av problemet att använda sig av traditionella affärsmodeller som byggs på att säljs så mycket som möjligt. Snabbmat och fast fashion är kanske de mest kända sektorerna som är länkade till mänskliga behov, husrum och näring, men som har blivit fundamentalt ohållbara genom att göra produkter ohälsosamma och ohållbara och som använder sig av affärsmodeller som bygger på att öka efterfrågan på dessa produkter. Utan fokus på mänskliga behov och förstärkande av människor har de utvecklar affärsstrategier-och modeller som skapar en ond cirkel där de försöker öka efterfrågan för deras ohälsosamma produkter.
Denna kategori täcker tre olika vinklar. Först, de företag som fokuserar på att leverera hållbara lösningar som möter mänskliga behov. Den andra är de företag som levererar exponentiellt upptagande av hållbara lösningar som levererar för mänskliga behov. Den sista typen av företag är de som levererar för exponentiellt upptagande av hållbara lösningar för mänskliga behov samt stödjer värden och regler som möjliggör utökad jämlikhet och miljömässig hållbarhet medan de levererar hållbara lösningar för 11 miljarder människors behov.
Six different categories of goals
Medan ett företags roll är vad det faktiskt levererar, är målen viktiga då de bidrar med riktning för företaget. Det är dock alltför enkelt att sätta vaga mål som låter bra, men som ofta inte reflekteras i den faktiska roll och de aktiviteter som företaget står för. Med det sagt, är mål viktiga för riktning och inspiration. När det kommer till mål är det ännu viktigare än vad det är i relation till företagets roll att använda sig av flera mätetal, då målen ofta är olika inom företaget, t.ex. mål fokuserade på kommunikation externt, till interna mål för intraprenörer som utforskar nya möjligheter.
Målkategori 1: Mål som ökar utsläpp på ett hållbart sätt
Det finns fortfarande många företag med mål som leder till ökade utsläpp och ännu fler som har mål som leder till reduktioner som är för långsamma. Det är väldigt vanligt för företag att ha mål i denna kategori, samtidigt som man har mål i andra kategorier.
Målkategori 2: Inga specifika klimatmål
En stor grupp av företag har inga specifika klimatmål. Sådana företag kan ha budskap som ”bidra till reducering/utvika utsläpp” eller ”att hjälpa till att skapa en positiv och bestående förändring i världen”, medan man också har generella budskap som ”att hjälpa våra klienter att göra tydliga, bestående och stora förbättringar i deras presentation”, som kan innebära vad som helst och som ofta används för att stödja några av de mest ohållbara aktiviteterna på planeten.
Målkategori 3: Scope 1-3 reduktionsmål
I denna kategori hittar vi företag som endast har reduktionsmål inom scope 1-3, men inga mål för att undvika utsläpp (avoided emissions). Detta är en stor företagsgrupp idag. Dock är detta verktyg i huvudsak för företag som redan har lösningar och antingen inte har några specifika klimatmål, eller redan har mål som leverantörer av lösningar. Verktyget kan också användas av företag som endast har mål för scope 1-3, men det är oftast en längre och mer komplicerad resa då ett lösningsdrivet företag är väldigt annorlunda från ett compliance/riskdrivet företag.
Goal category 4: Providing solutions that reduce emissions in society
In this category we find companies that have goals related to avoided emissions. It can be sold units, it can be in revenues, but preferably it should be in avoided emissions even if that is still not very common. Regardless if avoided emissions are assessed or not, there is no assessment of potential high carbon lock-in, or if the reductions in other ways are not compatible with a 1.5 C development path.
Målkategori 5: Förse lösningar som stödjer en 1.5 °C-kurs i samhället
I denna kategori hittar vi företag som har mål relaterade till undvikna utsläpp som stödjer en 1.5 °C-kurs. Helst skall dessa mål relatera till IPCCs med hållbara 1.5 °C pathway, s.k. ”Low-Energy Demand pathway” (LED).
Målkategori 6: Förse lösningar som stödjer en 1.5 °C-kurs och som är kompatibel med en ”half-earth”-framtid där 11 miljarder människor kan leva blomstrande liv
Det finns väldigt få företag i denna kategori. Dessa företag har mål att förse det som faktiskt behövs för global hållbarhet. Det är företag som har som mål att leverera lösningar som stödjer en 1.5 °C-kurs i samhället och som är kompatibel med en ”half-earth”-framtid [2] där 11 miljarder människor kan leva blomstrande liv.